Här finner ni information om kikare och hur de är uppbyggda och fungerar, olika befintliga sorter för fågelskådning, jakt och uteliv presenteras!
 Bushnell |
 Docter |
 Leica |
 Leupold |
 Nikon |
 Vortex |
 Swarovski |
 Zeiss |
Funktion
Kikare är i regel konstruerade för ett speciellt syfte, en mängd olika modeller finns att tillgå såsom; kompaktkikare, marina kikare, fågelkikare, tubkikare, astronomiska kikare, etc. De flesta kikare är handhållna modeller med en fast förstoring på mellan 4x och 12x, en högre förstoring än så kräver i regel ett stativ eller någon form av stöd för att bilden skall bli tillräckligt stabil för att man skall kunna uppfatta detaljer tillfredsställande. En kikare beskrivs ofta enligt specifikationen; ”8×42”, ”7×50”, ”10×25”, etc. Den första siffran utgör förstoringsvärdet, i fallet ”8×42” så innebär det att kikaren har en förstoring på 8 gånger. Det andra värdet utgör objektivlinsens diameter framtill på kikaren, alltså hur stora glaslinserna är i millimeter räknat. Kikare skapar med hjälp av en avancerad optisk konstruktion, där prismor och glaslinser samverkar, en förstorad bild av målet, föremålet ser ut att befinna sig på ett närmare avstånd än det i själva verket är.
Förstoring
Förstoringen hos en kikare kan beskrivas som förhållandet mellan fokallängden på okularet delat med fokallängden på objektivet. En förstoringsgrad som ligger på 8x skapar en bild, där föremålet upplevs vara 8 ggr närmare. Ett exempel på detta kan vara om man betraktar ett skepp ute till havs på ett avstånd av 1000 meter (1km), detta kommer då vid en förstoring på 8x att upplevas befinna sig 125 meter bort, dvs. 1/8 av 1000 meter. Förstoringsgrader varierar mellan olika typer av kikare, för handkikare är förstoringen i regel fast och på mellan 4x och 12x, men de finns även i mera extrema versioner på upp till 20-30x, i dessa fall så är stativmontering i det närmaste ett absolut måste, då bilden annars blir för skakig för att man skall kunna se några detaljer tydligt. Många handkikare kommer dock med ett stativfäste för att kunna monteras precis som en tubkikare, detta brukar vara standard för kikare med en förstoring på över 12x, men det kan variera mellan olika tillverkare. För att kunna montera en handhållen kikare till ett stativ krävs också en stativadapter.
Objektivdiameter
Objektivdiametern hos en kikare är bland de viktigare detaljerna för att ge en viss kikare önskade egenskaper. Hos kompaktkikare och teaterkikare, etc. så är linsstorleken som regel väldigt begränsad, 20-25mm brukar vara standard, här har man då också ett mer begränsat ljusintag, vilket främst blir uppenbart då dagsljuset försvinner och kväll, eller gryning närmar sig, vid dessa lågljustider så är en kikare med större linsdiameter att föredra, då den tar in mer ljus och ger en ljusare mera konrastrik bild. En vanlig handkikare ligger ofta på 40-42mm objektivdiameter, dessa tar in bra med ljus och ger ett mångsidigt användnsingsområde, utan att bli alltför stora, tunga och klumpiga. I de fall där man prioriterar skymningsegenskaper, tex. vid observationer sen kväll eller tidig morgon så kan en kikare med en linsdiameter på 50-56mm ge vissa direkta fördelar, man pliktar dock med en större och tyngre kropp och färre användsningsområden. Man kan jämföra här jämföra med systemkameror och digitalkameror.
Synfält på 1000m
Med synfält menas den bredd man kan se i en kikare på ett visst avstånd, för en kikare med 8x förstoring så är ett synfält på runt 120-130 meter standard, en kikare med 10x förstoring ligger å sin sida närmare 100-110 meter i synfält. En kikare med högre förstoring men med samma linsdiameter kommer som regel att ha ett mindre synfält.
I de fall där man ofta har behov av ett större synfält, tex. på havet så är ofta kikare anpassade för detta, där har man valt 7×50 som en standardmodell, här kombineras ett relativ brett synfält (ca 130-135 meter) med en lämplig förstoringsgrad på 7x. Synfält kan också uttyckas i grader vid ett visst avstånd. Vissa kikare kommer också med vidvinkeloptik och är då särskilt anpassade för att ge ett så brett synfält som möjligt, detta gäller främst för kikare av porroprisma design.
Utgångspupill
En kikare koncentrerar det insamlade ljuset till okularet, vars diameter är objektivdiametern delat med förstoringen. Detta värde anger hur mycket ljus som passerar igenom kikaren till ögat, om kikaren främst skall användas i dagsljus så är en utgångspupill på 2-3mm fullt tillräcklig. Är avsikten att använda kikaren främst i gryning och skymning rekommenderas ett värde för utgångspupillen på runt 5mm eller högre. Tillgäggas kan dock att pupillens möjlighet att utvidga sig blir sämre med åren, så det är inte alltid ögat kan tillgodogöra sig av en större utgångspupill, maximalt kan pupillen utvidga sig till ca 7mm. Utgångspupillens diameter kan erhållas genom att dela objektivlinsens diameter med förstoringen, en 10×50 kikare har således en utgångspupill på 50/10 = 5mm, en 8x42mm kikare har en utgångspupill på 5,25mm, osv.
Relativ Ljusstyrka
För att få reda på en kikares relativa ljusstyrka så multiplicerar man utgångspupilldiametern med sig själv. En kikare med en utgångspupill på 5 (standard) har således en relativ ljusstyrka på 25. Utgångspupillen räknas i sin tur fram såsom linsdiametern/förstoringen (se beskrivning ovan). Ett värde på ljusstyrkan på 25 eller högre räknas som ”bra” för skymningsobservationer, eller andra lågljussituationer. Relativ ljusstyrka anges ibland av tillverkare, det är dock ett teoretiskt värde och speglar inte alltid exakt vad man upplever när man tittar genom en viss kikare. Det är viktigt att inte stirra sig blind på och jämföra dessa värden alltför mycket, kort sagt så avgör linsdiameter i första hand vilken ljusstyrka en kikare har och även ytbehandling av linserna är en viktig faktor.
Skymingsfaktor
Skymningsfaktor är ett mått på hur effektivt kikaren släpper igenom ljus vid lågljusobservationer, dvs. gryning och/eller skymning. Ett högre värde innebär bättre lågljusprestanda och ger en klarare och kontrastrikare, bild vid dessa tidpunkter på dagen. Skymningsfaktor och ljusstyrka är två värden av teoretisk natur och kan ibland anges av tillverkaren för en viss typ av kikare, tanken med dem är att man skall få en uppfattning om hur väl kikaren lämpar sig för observationer vid lägre ljusförhållanden. Oftast avgörs en kikares skymningsegenskaper (skymningsfaktor) av kikarens linsdiameter, som ett exempel tar en 7×50 kikare alltid in mer ljus än en 8×42 och en 8×42 tar alltid in mer ljus än en 8×32, osv., i alla fall när kikarna i övrigt är av samma kvalité beträffande glas, och ytbehandling av linser. En kikare av högre kvalité kan i vissa fall ta in mer ljus, dvs. vara bättre lämpad för skymningsobservationer än en billigare då ytbehandlingen av linserna kan vara mera påkostad. För att få fram en kikares skymningsfaktor multiplicerar man objektivlinsdiametern med förstoringsvärdet och sen tar man roten ur detta värde. Som exempel kan nämnas att en 8×32 kikare har en skymningsfaktor på 16, medan en 20×80 kikare har en skymningsfaktor på 40. Skymningsfaktorn är i det mesta ett något bättre mått på en kikares lågljusegenskaper (jämfört med Relativ Ljusstyrka, som också beskrivs i detalj ovan).
Närgräns
En kikares närgräns är det kortaste avstånd man kan betrakta ett objekt på men ändå ha objektet i full fokus, dvs. med tillfredsställande skärpa. Närgränsen varierar mellan olika kikare, från några centimeter upp till 30-50 meter för de största tubkikarna (astronomiska teleskopen). Närgräns kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till om man till exempel har intresse av att betrakta fåglar och/eller fjärilar på mycket korta avstånd. Många handkikare har en närgräns på 4-5 meter så i dessa fall så kan det alltså bli ett problem att få bilden i full fokus. En kikares närgräns avgörs av hur kikaren är konstruerad rent optiskt, Kikare med större förtoring och större objektivlinser tenderar att ha längre närgräns än mindre kikare. Pentax är en tillverkare som har en särskild serie med mycket kort närgräns ”Papilio” serien (latinska för fjäril) som kan användas just för att betrakta exotiska fåglar såsom kollibrier och fjärilar på mycket korta avstånd, ned till 0,5m. Några rekommenderade kikare med kort närgräns finner ni nedan.
Ögonavstånd
En kikares ögonavstånd är det avstånd som okularets lins har i förhållande till ögat för att man skall få en skarp och fokuserad bild av objektet. Ögonavståndet varierar mellan olika kikare och ligger i regel på mellan 10-20mm, ett längre ögonavstånd är oftast att föredra om man vill kunna använda kikaren med glasögon, solglasögon, etc. En kikares ögonavstånd kan ofta varieras genom uppvikbara ögonmusslor (gummimusslor) och får på så sätt ett bredare användningsområde och kan användas av personer som är beroende av glasögon till vardags. För att en kikare skall gå att användas på ett tillfredsställande sätt med glasögon rekommenderas ett ögonavstånd på minst 14mm.
Porroprisma
Porroprismakikare är den äldsta (första) designen på kikare och har som regel en bredare och lite bulkigare och större design än den modernare och mer strömlinjeformade takkanstprismadesignen. Kikare av porroprismatyp ger dock i de allra flesta fall en bild som är nog så bra som den man får av en takkantsprisma, de kan prestera bättre då priset är detsamma, men man betalar i form av en mer otymplig och tyngre konstruktion, de är också därför känsligare för stötar och omild behandling. I en porroprisma kikare skickas ljuset i en S-form, om prismorna är av hög kvalité och korrekt placerade så får man ett mycket litet ljusbortfall och en obetydlig försämring av bilden. Den största nackdelen med porroprismakikare är storleken och vikten. Moderna tillverkningsmetoder har dock på senare år gjort det möjligt att tillverka porroprismakikare i ett mindre och kompaktare format
och i vissa fall tom. med en lägre vikt än motsvarande takkantsprisma kikare. Porroprismakikare är särskilt vanliga i marinkikare och finns där ofta i storlekarna 7×50, 8×42, 10×50, etc. Porroprismakikare passar också speciellt bra om man har lite större händer, och ger ett bättre och ”lugnare” grepp än motsvarande takkantsprisma.
Takkantsprisma
Takkantsprismakikare är vid en direkt jämförelse med den äldra porroprismadesignen generellt mindre och mer strömlinjeformade, i de allra flesta fall är de också lättare. Takkantsprismakikare har raka tuber och en kompakt optisk design som klarar stötar och omild behandling bättre. Dyrare takkantsprismor har ofta en speciellt skyddad uppbyggnad som gör dom mindre känsliga för invändig imma, fukt och väta. Toppmodellerna kräver dock en mycket exakt tillverkningsteknik för att prismorna och linserna skall fungera tillfredsställande, vilket leder till att dessa ofta är mycket dyraa. Takkantsprismakikare kan också, tack vare sin slimmade design, hållas så att armarna kommer närmare kroppen och man får en stabilare bild och mindre belastning på axlra och armar vid längre observationer. Takkantsprismakikare är inte lika ljusstarka som motsvarande porroprisma då dom använder sig av en design med speglar som gör att ljusförlusterna blir större. I en takkantsprismakikare delas bilden för att sedan återskapas av prismorna, bilden är då inte alltid helt i fas när den passerar genom prismorna vilket kan leda till att bilden får en något sämre upplösning.
Fokusfri Kikare
En ”fokusfri” kikare, kommer utan möjligheter att manuellt justera skärpan (fokus), dessa kikare har en fokus som i regel är inställd på ett avstånd av 50 meter upp till oändlighet. För kortare avstånd (under 25-30 meter) så är de sämre lämpade då objekt ofta kommer ur fokus. En fördel med en fokusfri kikare är naturligtvis att man slipper den centerfokusratt som annars ofta är förekommande på handhållna kikare, denna måste i de flesta fall justeras för att man skall erhålla en skarp bild av objektet. En annan fördel med den fokusfria konstruktionen är att kikare blir mindre exponerad för fukt och vatten då man tar bort denna potentiella väg för fukt att ta sig in i konstruktionen. Vissa modeller ur tex. Bushnell’s Permafocus sortiment ”fokusfria”, detta innebär att fokus istället är fabriksinställt för ett visst avstånd (i regel 50 meter och uppåt) och inte kan justeras. En fokusfri kikare lämpar sig sämre för personer med större synnedsättningar, eller då man har mycket höga krav på skärpa och inställningsmöjligheter för absolut bästa möjliga bild på ett givet avstånd.
Individuell Fokus
Individuell fokus hittar man oftast på marinkikare, detta innebär i praktiken att man kan justera fokus separat för varje öga och fokuseringsrattarna sitter i varje okular istället för som på en standard handhållen kikare i en centerfokusratt. Denna funktion ger ännu bättre inställninsmöjligheter än centerfokusmekansismen och ger ytterligare möjligheter till individuella justermöjligheter. En kikare med individuell fokus är mer anpassningsbar än en kikare med centerfokus men kan också ta något längre tid att ställa in för en ny användare eller ett annat avstånd.
Vilken kikardesign?
Porroprismakikare ger alltså en lite bättre bild rent optiskt än en takkantsprisma för samma pris, men den senare har andra fördelar i form av en smidigare design och en lägre vikt. På senare år har dock tillverkningstekniken för takkantsprismorna utvecklats så pass mycket, med förbättrade tillverkningsmetoder och en ny ytbehandling av linserna, att ljusförslusterna blivit i det närmaste försumbara. Även relativt billiga takkantsprismakikare har en konstruktion som gör dom mindre stötkänsliga än porroprismakikare. Man har även kommit till rätta med fasförskjutningen med hjälp av speciella ytbehandlingar som inte var tillgängliga tidigare, dessa kikare kallas för PC (phase-corrected, faskorrigerad) takkantsprisma. Vill man ha takkantsprismans fördelar och samtidigt en bild som är optiskt korrekt så rekommenderar vi en PC takkantssprisma kikare, dom är dock avsevärt dyrare på grund av en mycket avancerad konstruktion.
Garanti
Garantin för kikare varierar mellan olika märken, men generellt sett så har de flesta större tillverkare mycket generösa garantivillkor och i de flesta fall är den minst 10 år. För många tillverkare ligger den också på 30 år och i vissa fall utlovar man ”livstids garanti”. Livstids garanti är i praktiken ca 30 år eller så länge man kan anta att en produkt håller vid normalt bruk och användande. Garantin innefattar allt som kan härledas till misstag eller fel vid tillverkningen, tex. fuktintag, linser som flyttar sig, skräp eller små prickar som dyker upp inuti optiken, eller på insidan av linserna. Vid ett garantiförfarande så returneras produkten till säljaren varvid en kontrollbesiktning görs, i de flesta fall så byts kikaren ut mot en ny diekt då det sällan är ekonomiskt försvarbart att reparera en produkt.
Mer information
Vill ni veta ännu mer om kikare så kan vi rekommendera någon av dessa informativa siter: